Några bilder från dagen hittills ...

Först var det bara två ...

Sen blev det tre ...

... minus en plus en ...

Fyra hundar värmde sig i solen !

Dino spring !

Dorinda sprang !

Till lekplatsen, där både barn och hundar har roligt !

Balto håller span !

Till och med grus kan vara skönt att ligga på om solen värmer !

Men ... vad är detta ?

Ett tält under sofftyget ?

... en tornado, inomhus ... ?

... ett vildjur uppförstorat i mikroskåp i en låtsasgrotta ?!

... eller ett vansinnig frustande vildsvin ?

jaha ... var det bara Balto som lekte "grottmänniska" under sofftyget !!!

Igår fick vi trevligt besök av en mycket rar och intresserad "eventuelltblivandevinthundsägare" ! Dino och Dorinda visade sig från sin bästa sida ... eller faktiskt den enda sida de har ! Älskliga, milda, pussiga och soldyrkande välkomnade de vår gäst. Även Elsa och Balto tog emot  med artighet och värdighet - även om det i huvudsak var Italienska Vinthundar som stod i centrum denna gång ... Men vem vet ;-) ? 

En fråga kunde jag nog inte riktigt formulera ett bra svar på, känner jag så här i efterhand;

"Vad är det som gör att om du en gång levt med en vinthund - alltid vill leva med vinthund " ( väldigt ofta iallafall )  ?

"Vad är det som gör att man inte kan få nog av Vinthundar" ?

Inte kan det väl bara vara för att de är fantastiskt vackra, oerhört fascinerande djur med ett behagligt temperament, älskliga, inkännande  milda, väna varelser med oändlig livslust och energi, samtidigt som de även kan njuta av att ibland inte göra någonting annat än att ligga och slappa i soffan en dålig dag  ... eller ja, det är kanske inte så bara ... eller ?

Vad tycker ni som läser detta ?

Varför är det  "en gång vinthund - alltid vinthund" ?