eller enligt honom - ( ja för det är en han ) en fjäder i hatten,  

har blivit synlig ...

För er som undrar vad jag babblar om,  så är det nu helt klart vart de små fjäderbeklädda ullgullduniga påskkycklingarna for sin kos som jag undrade över i ett tidigare inlägg ...

En vackert rosafärgad fjäder var synlig i all sin glans tillsammans med "annat". Det var inget som varken han ( som börjar på "B" ) eller jag tyckte var så vidare bra, eller ja, bra att den kom fram men som Emilia påpekade, säkert svårsmält.

Operation "sparrisätning" är både inledd och avslutad med ett av allt att döma fullgott resultat !

Mysteriet är således löst !

I morse stod alla påskkycklingar så fint på köksbordet fortfarande helt orörda efter hela påsken. Jag minns att jag tänkte för mig själv att det måste vara något av ett rekord här i vårt hem att något luddigtgulligt och "förbjudet att äta eller provstoppa i munnen"  faktiskt fått stå kvar - med alla dessa stormunnade klätterkunniga fyrbeningar här hemma - och att jag får väl ändå stoppa tillbaka dem i påskpyntslådan till kvällen när nu påsklovet ändock är slut och för att inte utmana ödet allt för länge.

Nu är de inte kvar längre ... kycklingarna.

 Det måste varit någon som läst mina tankar eller sett mig le mot de små lila, gula och vita fjäderfäna och anat något ...

Nu är de borta - inga spår efter dem eller någon annan ... förmodligen har de flugit upp till himlen - bokstavligt, eller kanske obokstavligt.

 Jo för vi har sett ett spår, en fjäder som låg i soffan - likt ett tecken ifrån skyn !

Idag har vi varken åkt till något spökslott eller balanserat vid havet och inget är planerat heller. Häcken är klippt och likaså hundarnas klor. Dörren är öppen och hundarna och nyvakna humlor flyger in och ut.

Att värma öronen är viktigt, är de varma är hela kroppen varm !

Dino kan konsten att njuta ;-)

Dorinda fortsätter på sin barkbit. 

Tar en paus och kollar på "Sloughiteve" !

Den tvehövdade draken kan se åt alla håll samtidigt och varnar när så behövs !

Tidig morgon och vi åkte till Kasberget precis vid havet i Gamla Grisslehamn. Lite dimmigt och blåsigt,  annars hade vi sett Åland i horisonten. Hundarna njöt av den strapatsrika klättringen upp till toppen, men sedan var det säkrast att hålla dem hårt i kopplet så de inte störtade ner för klipporna när de ville jaga måsar eller bara skutta av livslusten som havet och vinden blåste i oss alla ! 

  Jo det var ganska kallt så tidigt på morgonen. Balto ser lite frusen ut, stackarn ... Jag tänkte inte på att ta med deras jackor.

Blickar ut över Ålands hav

Elsa och Balto är ändå "vana" med höga berg - uppvuxna i Norge som de är !

Elsa står stadigt och njuter av utsikten.

Trassel och sprattel ... vinden blåste tag i Dino och Dorinda ! Tur de var i koppel iallafall !

Dorinda ser något som påminner om ett par kaninöron som sticker upp !

Dino med "vind i håret" ! 

Dorinda och havet

Elsa och havet 

Idag gjorde vi en utflykt till ett gammalt spökslott - Penningby slott. Min man Michael är ju guide och berättade för mig hur gammalt det är och all nödvändig historik,  men lärarbarn som jag är ;-)  försvann all den informationen ut genom andra örat ...

( Vill ni veta mer så kolla på hussens hemsida ! )

Flickorna, hundarna och jag njöt istället av luften, omgivningen och känslan omkring detta vackra slott. Spännande var det också och vi tittade ofta upp mot slottet för att se om vi kunde skymta "Vita frun" men inte denna gång. Däremot var hundarna väldigt envisa att nosa och dra mot slottsmurarna, vem vet kanske de kände att det var "något annat" där ?

En vacker gammal stenbänk fanns i den "engelska parken" som numer är väldigt vildvuxen. Stenbänken var på ett tryggt avstånd från alla eventuella spöken så där passade det bra att äta matsäck, fotografera och bara vila benen.

Michael, Elsa och Balto tillsammans på stenbänken. Kanske en adelsman för några decennier sedan, också satt på denna bänk med sina "hetshundar" ?

Dino poserar !

Tyra, Signe och Michael byggde barkbåtar i den lilla ån som rinner i sjön.

Hundarna höll ett vakande öga över dem hela tiden !

Vilken tur, de hittade tillbaka ! Lägg märke till Dorindas lilla ängsliga slick om nosen !

Dino och Dorinda i den "Engelska parken"  med Penningbyslott i bakgrunden !

Nåväl, lite annat har de faktiskt gjort också, inte bara längtat. Här är några bilder fotade i smyg där de tycks ha glömt bort allt vad Lady heter ;-))

Nu är Dorinda för stor för att komma genom maskorna till "den andra sidan" men när hon var mindre klev hon bara rätt igenom !

Elsa och Balto visar hur man gör !

Filtar är väl till för att flyttas runt på och dras omkring med och i ?

Ligga utan filt - närstudie av myror

hopknölad filt

mmm gnaga på barkbit är lycka !

Elsa försöker få hjälp av mig när Balto lagt beslag på filten ...

Smådinosauerier eller skräcködlor eller bara två Italienare som leker ?

 Okej "time - out"

måste tänka på konditionen även när det är påsk

gräva efter skatter är Elsas specialite´

vila i sol

skönt i solen

njuter

å så härligt med vårsolen

är över, men lovet består ;-) och åh vilka härliga dagar det har varit och är !

Den mesta tiden har tillbringats utomhus, lekandes, sovandes, ätandes, busandes och trånandes ... Grannhunden Lady dvärgpinscher har haft herrbesök, så förhoppningsvis kommer det små "Lady och Tagebebisar"  i början av sommaren! Men Dino och Balto har fått sina hjärtan krossade.

ur Dinos dagbok: " Det har ju alltid varit hon och jag ju. Vi har ju jämt träffats, ja nästan varje dag. Lekt tillsammans, skällt tillsammans, ätit tillsammans,  ja tillochmed sovit tillsammans. Jag har alltid blivit glad när hon kommit och hälsat på och saknat henne när hon gått. Har ju trott att hon känt likadant som jag ... "

För Balto är det mer hans manlighet som fått sig en törn.Sagt av Balto:  Ratad och försmådd av Lady - utbytt mot en kort och satt, liten engelsk pojkspoling ! Jag, en långbent, muskulös, stilig och brunögd "marockan" !

Med trånande blickar och sårad stolthet har de båda kavaljererna stått vid tomtgränsen och sett på när Lady bjudit in Tage ... Tur nog har det ju varit vackert väder så de har kunnat stå länge utan att bli stelfrusna. Serenader har sjungits men ingenting har hjälpt.

Jaja har jag sagt, sånt är livet ... eller nä - det sa jag inte. De skulle inte ha blivit lyckligare för det. Men jag har sagt att jag förstår att det känns svårt och orättvist,  för det är det ju. Men Lady kommer alltid vara er vän, ja den bästa av vänner som ni kommer få träffa mycket oftare än vad den där Tage någonsin kommer göra. Att de inte skall glömma bort de två vackra egna flickorna de har här hemma som gör allt just nu för att åtminstone få liite uppmärksamhet trots att de inte alls doftar så gott som Lady gör just nu.  Och att någongång, någondag kommer kanske även ni få uppvakta och uppvaktas och få bli fäder - just för att ni är ni - Dino Italiensk vinthund och Balto - Sloughi.

Alla fyra ser på när Tage kommer ...

var det igår.  Här får ni ett litet påskkort från oss och vår alldeles egna påskhare Piff !  

Idag är det långfredagen ... då skulle man ha tråkigt, men - det tänker inte vi ha !

och så en bild på vår ena katt Sofus, som kanske skulle kunna sitta bak på någon kvast ;-)

Kram // Anna med de skrattande hundarna !